skolgång, förgånget & nutid

Igår introduserade jag kortfattat om vad som skett i mitt liv de senaste månaderna och idag tänker jag fortsätta i samma spår, men betydligt djupare. Det kommer innefatta min nya livsstil och framstegen som den gett, men jag ska även fördjupa mig i det förgångna.

Ett steg i taget, det kommer gå långsamt men förhoppningsvis stabilt. Jag vill nu ge er inblick i hur mitt liv varit och hur det ser ut idag.

Min historia börjar första dagen i åk5, första dagen utan min enda trygghet i skolan, min 2år äldre bror som nu hade börjat på en annan skola. Denna dag var den första som jag upptäckte hur vidrigt elaka barn kunde vara och denna dag var bara en start på ett flerårigt helvete, om man nu får uttrycka sig så?
Denna dag var det många av mina lekkamrater som tog avstånd från mig, avstånd för att slippa bli slagna på rasterna, avstånd för att slippa hotfulla och elaka ord. Lilla jag bara tynade bort och försvann in i skuggornas värld, den glada utåtriktade tjejen stängde in sina känslor och började leta efter utvägar, utvägar som inte alls handlade om att försvinna, dessa utvägar handlade om att bli sedd.
Bara 11år gammal började jag röka, hade min första fylla osv, detta var bara en början på alla försök att finnas och att bli accepterad.

Vid 13årsåldern trillade jag in i ett riktigt träsk där alkohol var prio 1 vereviga helg, det var inte bara fredag, utan hela helgen. Nu hade jag hittat mig några vänner, vänner som var äldre och visade mig att det var okej att vara annorlunda, så länge man festade och levde jävel.
Jag var fast i detta umgänge under mina 2 första år i högstadiet och sedan försvann jag in i skuggorna igen, denna gång var det självvalt, jag ansåg att jag inte passade in och det var då jag fick ätstörningar.

Under flera månaders tid hetsåt jag tills jag kräktes och många gånger stoppade jag fingrarna i halsen. Detta upprepades flera gånger under dygnets gång och jag lyckades dölja det väl, ingen verkade veta om vad som skedde, trots att jag tvingades gå till kuratorn så var det ingen som såg hur trasig min insida var, hur jag desperat försökte svälta mig i hemlighet, hur destruktiva tankar blev mer destruktiva.

I slutet av åk9 började jag umgås med några få i klassen och i parallellklasserna, det var då jag började hitta ut ur mina problem och knaggliga stigen blev en jämn väg. Jag började nu se en ljusare framtid och jag började följa mina drömmar i en helt annan sfär. Betygen blev bättre, trots att jag fortfarande skolkade en hel del, trots att jag kom både full och bakfull till skolan så lyckades jag genomföra det sista året med en dans och inte nog med det så kom jag in på mitt förstahandsval på gymnasiet (fordonsprogrammet).

När intagningsbeskedet kom så öppnades dörren för nya möjligheter, en ny skola i en ny stad och nya klasskompisar, mycket bättre än såhär kunde det inte bli. Jag fick många nya kompisar och livet lekte, ett tag iaf. Sedan trillade jag tillbaks i mina störningar och valde ännu en gång att fly in i skuggan och jag blev en periodare när det gällde mat. Vissa dagar hetsåt jag, andra dagar åt jag inte alls.. Men även denna gång lyckades jag ta mig ur mina problem och kom långsamt tillbaks till gemenskapen!

Idag, ett x-antal år senare kämpar jag fortfarande för att inte trilla tillbaks i träsket med ätstörningar, utanförskap och destruktivitet. Det finns vissa nyckelsaker som gör att jag håller mitt liv i schack numera och det är min nya livsstil, LCHF, min träning och alla dessa underbara människor i min omgivning, samt min fantastiska hund.
Jag är er evigt tacksamma att ni står ut med mig i vått och tort, medgångar och motgångar. Ni betyder allt! ♥

Puss A



Kommentarer
Centha

Du är väldigt stark som vågar skriva om tidigare problem, väldigt djup text och stark.

Svar: Tack så mycket för din gulliga och positiva feedback, det betyder oerhört mycket att någon verkligen tog sig tid att läsa. Det känns super att äntligen sträcka på ryggen och visa världen vem jag en gång var ! =)
fightforlifeandglory.blogg.se

2014-03-09 @ 22:26:32


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0